Hur kan vi minska och motverka segregation?

Kan ett delregionalt samarbete bidra till förbättrade förutsättningar för att minska och motverka segregationen i Göteborgsregionens 13 kommuner?  

Våren 2018 utlyste Delegationen mot segregation (Delmos) medel för att stödja projekt vars syfte var att bidra till en sektorsövergripande samordning av arbetet med att minska och motverka segregation på lokal och regional nivå.

GR var en av de organisationer som beviljades medel. Det övergripande syftet med GR:s projekt var att undersöka om och på vilket sätt ett delregionalt samarbete kan bidra till förbättrade förutsättningar för att minska och motverka segregationen i Göteborgsregionens 13 kommuner.

I linje med Delmos rekommendationer tog projektet avstamp i ett socioekonomiskt perspektiv på segregation, vilket innebär att skillnader kopplade till exempelvis inkomst och utbildning betraktas som den huvudsakliga förklaring till det som vanligtvis beskrivs som negativa konsekvenser av segregation.

Undersökning i tre steg

Undersökningen genomfördes som en stegvis process med målet att definiera om och på vilket sätt ett delregionalt samarbete kan bidra till förbättrade förutsättningar för att minska och motverka segregationen i Göteborgsregionens 13 kommuner.

• I det första steget genomfördes en kartläggning av nuläget, dels utifrån tillgänglig offentlig statistik, dels utifrån telefonintervjuer med kommunföreträdare.
• I nästa steg genomfördes en behovsanalys baserad på ett dialogmöte med kommunföreträdare kring kartläggningens resultat.
• I det tredje och sista steget formulerades ett förslag på fortsatt arbete utifrån de resonemang som fördes vid dialogmötet.

Vad visar nulägesanalysen?

Den statistik som sammanställts omfattar boende, skola/utbildning, arbetsmarknadsetablering, ekonomisk utsatthet, demokrati och civilsamhälle, brottslighet, samt ett par sammanvägda mått på mått på segregation och integration.

När det gäller områden som arbetsmarknadsetablering, skola och ekonomisk utsatthet kan ett övergripande mönster urskiljas som innebär att Göteborg och Lilla Edet är kommuner som har större utmaningar jämfört med övriga GR-kommuner. Här finns lägre andel förvärvsarbetande, lägre andel elever med behörighet till skolans yrkesprogram samt en högre andel som lever i ekonomiskt utsatta situationer.

Kartläggningen belyser också i viss mån de stora skillnader som finns inom vissa kommuner, även om tillgången på relevant data på delområdesnivå är klart begränsad.

Segregation – ett relationellt fenomen

Det är dock inte enbart kommuner med stora utmaningar som är del av segregationen i regionen. Segregation är per definition ett relationellt fenomen och ur ett regionalt perspektiv är exempelvis Kungsbacka och Härryda, som i hög grad präglas av gynnsamma villkor ur ett socioekonomiskt perspektiv, lika mycket en del av det segregerade landskapet som Göteborg och Lilla Edet.

Baserat på statistiken är bedömningen att det finns en betydande segregation på flera nivåer, både inom och mellan Göteborgsregionens kommuner, avseende befolkningens sammansättning ur ett socioekonomiskt perspektiv.

Så arbetar kommunerna med att minska och motverka segregation

Utifrån de intervjuer som genomfördes med kommunföreträdare är bedömningen också att arbetet med att minska och motverka segregation ser mycket olika ut. Här finns exempel på kommuner som arbetat systematiskt med frågorna under flera år. Samtidigt finns kommuner där frågor om segregation idag inte riktigt finns på agendan.

En viktig slutsats är också att segregation i många fall förknippas med ”flyktingfrågan” och bostadssegregation kopplad till den etniska segregationskategorin, medan resonemang kring betydelsen av socioekonomiska faktorer sällan lyfts fram.

Hur kan arbetet tas vidare?

Genom ett dialogmöte med inbjudna kommunföreträdare konkretiserades vilka lokala behov som finns när det gäller att motverka och minska segregation och hur ett delregionalt samarbete skulle kunna bidra till förbättrade förutsättningar i det avseendet. Dialogmötet resulterade i att ett antal områden pekades ut, bland annat stöd i att ta fram relevant information, samt att systematisera, presentera och kommunicera den. Ökad kunskap om segregation och hur man praktiskt kan arbeta med frågorna var ytterligare ett behov som lyftes fram.

Utifrån det underlag som dialogmötet genererade formulerades ett förslag på målsättning för ett fortsatt delregionalt samarbete. Målsättningen sammanfattas i följande två punkter:

• GR-kommunerna ska uppleva att de fått mer kunskap och redskap för att arbeta aktivt med segregation.
• Det ska finnas en modell för att följa upp centrala parametrar för att i högre grad kunna följa segregationens utveckling i GR.

Rapporten är framtagen av Göteborgsregionen FoU i Väst.

Kontakt